Nybro kyrka

Planer på att bygga en kyrka i Nybro startades redan 1910 då det gamla Kalmarstiftet fortfarande existerade och dess biskop Tottie regerade. Han visiterade Madesjö Socken (Nybro tillhörde Madesjö ända fram till 1939) och påtalade att staden borde få ett kyrkorum ”så fort sig göras låter”.
Det skulle dröja. 1922 antogs stadsarkitekten J. Fred Olsons ritningar och bygget kom så småningom igång. 1929 stod första delen, församlingshemsdelen klar. Den användes bl.a. som festlokal vid firandet av att Nybro blev stad på nyårsafton 1931.
Sedan byggdes ett torn och 1 advent 1934 kunde kyrkan invigas av biskop Sam Stadner.
Kyrkan är byggd i mörkt tegel, ca. 50 meter lång och 18 meter bred. Utbyggnaden, där församlingshemssalen var, är ca.20 meter lång och 12 meter bred. Tornet är 44 meter högt.
Nybro kyrka är byggd i övergångstiden mellan nyklassicism, jugend och funkis och har fått lite drag av dem alla. Kyrkorummet är klassiskt i sin form, jugend i detaljer och funkis i de raka, enkla ytorna. Bara några år senare skulle funkisstilen slagit helt igenom som t.ex. i Emmaboda kyrka som byggdes 1936.

Kyrkan har renoverats några gånger, första gången 1959 och andra gången 1984 och nu ssenast 2009. Vid renoveringen 2009 flyttades altaret från koret och ner i kyrksalen. Av det gamla upphöjda koret skapades en körläktare. Kyrkan fick mycket lugnare grå färgsättning.

Eftersom kyrkan är så ”ung” har den inte hunnit samla på sig så många prydnader, men några finns det. Den stora altartavlan med den predikande Jesus är målad av sockenkonstnären Gunnar Theander. I Mariakapellet finns en ikontriptyk av Lars Gerdmar och i korvalvet hänger ett triumfkrucifix av konstnärinnan Eva Spångberg. Det är en replik av det medeltida krucifix som finns i Pelarne kyrka utanför Vimmerby. Mariabilden är gjorde av Gunnel Magnusson.
Kyrkan har två kororglar och 1994 byggdes den nya stora läktarorgeln av Grönlunds i Luleå. Läs mer om orglarna.

Klicka på bilderna!

---

Skogskapellet

Skogskapellet och Skogskyrkogården i Nybro invigdes av domprost Brundin 1936, två år efter invigningen av Nybro kyrka. Till arkitekt för kapellet är samma arkitekt som till stora kyrkan , J. Fred Olsson från Kalmar. Han har också ritat det gamla krematoriekapellet i Kalmar, som ser nästan exakt likadant ut som Skogskapellet i Nybro.
Klockstapeln framför kapellet har ritats av SAR Poul Stampe och invigdes 1969. Kapellet är 17 x 8,5 meter.

En hög trappa på framsidan leder upp till en ”förgård” som bärs upp av två kolonner. På fasaden ovanför ingången är en förgylld ornamentik med den Treeniges öga. Två stora ekportar leder in till kapellet.

Kapellet har ca. 80 sittplatser. Det lilla koret är halvcirkelformat och höjt över kyrkorummet med några trappsteg.
Orgeln, som står nere vid ingången är byggd av Ålems orgelsverkstad 1998.
På altaret står ett kristallkors, som ritats av konstnären Olle Alberius 1984.

Skogskapellet användes främst för begravningsgudstjänster men sommartid firas här också helgsmålsböner som musikgudstjänster.
Eftersom Svenska kyrkan har huvudmannaskapet för begravningsväsendet erbjuds kapellet också för andra begravningsakter än de som sker i Svenska kyrkans ordning.

Klicka på bilderma!

---

S:t Sigfrids kyrka

S:t Sigfrids kapell och socken tillhörde sedan medeltiden Ljungby och kallades Ljungby kapellförsamling. År 1856 fick den rätt att bli egen församling och Biskop Genberg i Kalmar gav den namnet S:t Sigfrid.1977 överfördes församlingen till Nybro Pastorat.
S:t Sigfrids kyrka är byggd 1888 men långt ifrån den första sockenkyrkan.

På den gamla kyrkplatsen Kumblamad fanns ett litet kapell redan på 1100-talet. Det byggdes om flera gånger. Men 1888 hade det tjänat ut sin roll. Då invigdes den nya stora stenkyrkan uppe på Kulla backe. Men begravningsplatsen behölls nere på Kumblamad och är ännu i bruk.

Den gamla kyrkan såldes på auktion och en nämndeman i Brändebo köpte den och använde timret till att bygga en ny mangårdsbyggnad. Den brann ner 1915. Lite rester av den gamla kyrkan finns kvar i uthusen i Brändebo, men det mesta är tillspillogivet.
Den nya kyrkan har ett högt, spetsigt torn och är korsformad och byggd av sten som huggits på orten. I förhållande till det gamla kapellet blev den mycket stor. Ursprungligen rymde de 700 personer (då gick nästan hela socken in i kyrkan) men idag är sittplatserna reducerade till ca.300 och antalet sockeninnevånare har krympt till knappt 400. Kyrkans kor är avskärmat av en balustrad bakom vilken sakristian ligger.

När antalet platser i kyrkan reducerades togs läktaren ur bruk och orgeln flyttades ner i den norra korsarmen. Den södra korsarmen är inredd som ett litet dopkapell.
Från den gamla kyrkan överflyttade de förnämsta inventarierna. Det var tre skulpturer i trä, två större och förgyllda föreställande S:t Sigfrid och S:t Olof. Dessa är placerade uppe på balustraden på ömse sidor om altaret. Den tredje skulpturen är mindre och sitter på väggen i den södra korsarmen, ovanför dopfunten. Den föreställer S:ta Katarina av Alexandria. Alla tre skulpturerna är senmedeltida. Den gamla altartavlan från 1600-talet hänger vid den västra ingången i nya kyrkan. Den är en allegorisk framställning av Kristus som samtalar med Tron, Hoppet och Kärleken.
Dopfunten ser ut som om den skulle kunna ha kommit från gamla kyrkan men är av nyare datum. Den är tillverkad av konstnären Arvid Källström i Påskallavik år 1931.
Altartavlan som är ikonografiskt framställd är målad av konstnären Sven-Bertil Svensson, Mörbylånga Den föreställer S:t Sigfrid som döper.

Klicka på bilderna!